Jardemyr

Min kropp säger verkligen ifrån just nu. Man märker att hjärnan styr kroppen för just nu har jag ingen ork till någonting. Jag sitter och stirrar in upp i taket, bokstavligt talat. Jag kan verkligen inte komma ihåg någonting alls, hoppas det släpper tills imorgon för just nu klarar jag inte av mer. Blir så jävla besviken på mig själv och är så himla frustrerad så jag nästan börjar gråta. Kan inte göra något mer än att hoppas på det bästa.


Fia och jag från i lördags då vi firade Becca, tagen från iphone och vet inte varför vi får laserögon.